söndag 22 september 2013

Grant Hill - the greatest player never played

Jag nämnde Grant Hill för några inlägg sedan och tycker att han är en spelare som skall få lite mer utrymme eftersom hans legacy tog vissa abrupta vändningar. Grant Hill hade till skillnad från många andra i NBA en trygg uppväxt med välutbildade föräldrar som ställde hårda krav på deras son. Hill presterade mycket bra både i skolan och på basketplanen och detta fick en vän till familjen: Bill clitnton vittna om en dag sent 80-tal då han hälsade på hos Hills och följde med på en av grants matcher. De goda betygen och exemplariskt spel gav honom en plats på den beryktade skolan Duke University, där han spelade för coach K och tillsammans med Christian laettner vann final four efter ett långpass från inkast-under-egen-korgposition till sistnämnde som sköt ett skott över Michigans fab five och svischade hem NCAA åt Duke. Jag har för mig att Grant stannade ytterligare ett år på Duke innan han slutligen deklarerade sig redo för NBA-draften. Han gick högt och spåddes en lysande framtid. I början såg det bra ut för Hill som gjorde ett stort intryck på publiken i Motown, där han spelade sin första sädong. Det gick så bra att NBA för första och sista gången utsåg en duo till "årets rookie". Han delade priset med Jason Kidd. Hills karriär fortsatte rakt uppåt och han blev all-star, men sedan vände det. Hand kropp sade emot och hand fot bestämde sig för att ge upp! Den satt löst och glappade, vilket gav Hill fruktansvärda smärtor och Det var ungefär där som allting ändrades och Hills antal matcher spelade sjönk således drastiskt. 2003 eller 2004 lyckades han att bli all-star igen, men det var bara på talang och den fysik han tidigare uppvisat var inte densamma!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar