onsdag 18 september 2013

Dagen då NBA tog steget rakt in i modehusen

Jag har tidigare talat om NBA:s pimpmode under 70-talet. Det är egentligen fel begrepp, utan det var snarare ett soulmode som storstädernas hallickar tog efter och de ska därför inte ges cred som upphovsmakare till en av historiens softaste utstyrslar. Walt Frazier gled ofta runt i sina hattar och galet snygga kostymer och läderboots. Sedan fanns det Bill Walton som var vegetarian och kämpade för fred och djurens rätt. Han var inte av samma modeestetiska värde som  "Clyde" Frazier. Sedan kom 80-talet och 90-talet som mer och mer influerades av den tidens moderna hip-hopkultur med snap-backs och Fresh Prince-frisyrer. Majsfrillan innan cornrows blev populärt och snodde lite för stora delar av majsens innebörd i dessa sammanhang.

Så småningom spårade allting ur. Sheed Wallace kom till matcherna i trasiga mjukisbyxor och skinnjacka. Iverson hade durag och tolv kedjor runt halsen och i NBA:s kontor satt slipsnissar och skämdes lite. Dessa män, ja spelarna alltså och inte slipsbärarna kring det runda bordet, skulle vara förebilder till en ny generation basketspelare men såg ut som tvättäkta thugs. Man var tvungen att göra något och tog saken i egna händer.
NBA införde dresscode och många tog det som att man numera var tvungen att klä sig på ett strikt styrt sätt, men tanken var nog snarare att förbjuda att man klädde sig på ett annat sätt. Som gangsters. Eller som moderna gansters. Man fick gärna klä sig som någon ur Al Capones busgäng. I början vägrade många spelare att ställa upp på dresscoden och betalade gladeligen NBA:s bot på 50 k för att få klä sig som man ville. Tidigare nämnd Sheed Wallace vägrade att ställa upp och betalade istället 82x50K varje säsong. Fram tills han blev för gammal och insåg att det var ganska löjligt agerande av en vuxen man, framför allt med tanke på att haninte längre hade ett 15 miljoner dollar-om-åretkontrakt, utan gick på ett halvtaskigt veterankontrakt med ett par futtiga millar i fickan som lön.

Men rent modemässigt har detta blivit en renässans för basketsporten där många atleter nu syns i världens störtsa modemagasin och vinner priser som världens bäst klädda män. Russell Westbrook är senaste i raden av basketspelare som figurerar i diverse magasin för sin makalösa retrostil. Fantastiskt välklädd om ni frågar mig. En ful skjorta kan vara så fantastiskt snygg. En hatt likaså när en Westbrook bär upp den!

Som avslutande ord vill jag fastslå att när eleverna trycker igång Wu-tang i högtalarsystemet blir man sjukt glad. När skivan dessutom får rulla utan att någon byter musik och klassrummets ljudnivå i pratfrom sjunker drastiskt, är det eufori!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar