En av mina svagheter som person är att ältandet inte sällan tar upp mycket av min tid. Som spelare kunde jag tänka i en vecka på vad jag gjorde och inte gjorde och det hänger med mig som coach. När jag har en dålig dag på jobbet kan du ge dig sjutton på att det blir en sömnlös natt. Med andra ord, om du har en fråga sent på natten och jag haft en dålig träning eller match kan du höra av dig vilket klockslag som helst eftersom jag ändå är vaken.
Jag kan inte påstå att en balans finns för mig. Det är inte så att jag kan säga till mig själv att tänka på något en timme sedan gå vidare, utan jag tänker på det tills förändring skett. En sömnlös natt hör liksom till och det ger mig många timmar att tänka ut eventuella lösningar. Däremot är detta en viktig brytpunkt, nämligen när man får ett uppslag som man känner kan innebära förändring.
Jag hade en sådan natt igår men efter några timmar av planering och litteraturläsning kom jag fram till en eventuell lösning, vilket innebar att jag kunde sova ganska gott.
Jag vet inte huruvida ältande är en bra eller dålig egenskap. Ältandet i sig är nog lika naturligt som självkritiken men den absolut största utmaningen är att inte göra det till något destruktivt, utan alltid försöka kartlägga vad, varför och hur.
I övrigt intet nytt höll jag på att säga me jag är glad över alla NBA-matcher jag hunnit att se. Man kan inte annat att konstantera att den nya vågen av NBA-coacher är fantastiska på alla sätt och vis, samt att Warriors spelbok har satt avtryck hos flera lag. Än så länge har jag sett Miami Heat, Lakers och Bulls köra ett par spel ur Warriors bok (ett par spel som även jag har snott)! Nog om det, jag bara tjötar nu! Vi hörs! Fyra matcher i helgen!
fredag 16 oktober 2015
Get well, Lamar!
Namnet på allas läppar just nu är väl Lamar Odom som är inlagd på ett sjukhus i Nevada efter någon form av kollaps som följd av något slags missbruk. Kokain tycks ha varit inblandat men även viagra. Att han dessutom hittades på en bordell gör inte någonting den minsta vackrare. En före detta borderlineallstar vars största styrka var spelkänsla är numer en junkie som kämpar för sitt liv.
Men det är inte riktigt så enkelt som att bara fördöma såväl hans missbruk som svaghet för köpsex och Lebron James uttryckte det ganska bra på Twitter genom att skriva att han bad för Lamar och att man inte ska döma, för alla har sina egna bördor att bära. Det är sant och hur illa man tycker att historien om en NBA-stjärna (mer känd som reality TV-stjärna i medierna! (Skam!)) som numer lägger pengar på droger och prostitution, så är det ett tragiskt livsöde och en människa som förtjänar respekt utifrån vem han faktiskt är, inte vad han åstadkommit. Vad han har åstadkommit får man däremot tycka vad man vill om oavsett om det är hans 6th man of the year, 2 ringar eller hans bordellbesök.
Det låter förstås väldigt klyschigt men när man på något vis kommer så nära misären som det faktiskt är just nu. Jag minns hur jag och mina vänner gick runt i hallen och pratade om hur bra odom hade spelat vissa matcher. Jag minns när Odom var världens bästa spelare någonsin i en match mot Cleveland Cavaliers och jag minns hans enhandsreturer, fastbreaks och fantastiskt silkeslena spel. Eller när han gick till Staples i en finalmatch med motiveringen att han ville få samma känsla som han hade när han var litet barn och spelade basket.
Nu är detta inget annat än minnen men jag hoppas på och ber för hans liv. Ingen förtjänar ett liv i misär och en andra chans skulle nog vara en skänk från ovan efter att ha kämpat för sitt liv i dygn. Tiden får utvisa men att Odom var en fantastisk spelare och extremt omtyckt lagkamrat och medmänniska kan inget snedsteg ta ifrån honom.
Men det är inte riktigt så enkelt som att bara fördöma såväl hans missbruk som svaghet för köpsex och Lebron James uttryckte det ganska bra på Twitter genom att skriva att han bad för Lamar och att man inte ska döma, för alla har sina egna bördor att bära. Det är sant och hur illa man tycker att historien om en NBA-stjärna (mer känd som reality TV-stjärna i medierna! (Skam!)) som numer lägger pengar på droger och prostitution, så är det ett tragiskt livsöde och en människa som förtjänar respekt utifrån vem han faktiskt är, inte vad han åstadkommit. Vad han har åstadkommit får man däremot tycka vad man vill om oavsett om det är hans 6th man of the year, 2 ringar eller hans bordellbesök.
Det låter förstås väldigt klyschigt men när man på något vis kommer så nära misären som det faktiskt är just nu. Jag minns hur jag och mina vänner gick runt i hallen och pratade om hur bra odom hade spelat vissa matcher. Jag minns när Odom var världens bästa spelare någonsin i en match mot Cleveland Cavaliers och jag minns hans enhandsreturer, fastbreaks och fantastiskt silkeslena spel. Eller när han gick till Staples i en finalmatch med motiveringen att han ville få samma känsla som han hade när han var litet barn och spelade basket.
Nu är detta inget annat än minnen men jag hoppas på och ber för hans liv. Ingen förtjänar ett liv i misär och en andra chans skulle nog vara en skänk från ovan efter att ha kämpat för sitt liv i dygn. Tiden får utvisa men att Odom var en fantastisk spelare och extremt omtyckt lagkamrat och medmänniska kan inget snedsteg ta ifrån honom.
torsdag 15 oktober 2015
Tid
"Tiden räcker inte till för att spenderas vid skrivbordet", skulle jag vilja säga men efter att ha läst Neuroledarskap av Falk och Gospic kommer jag aldrig mer säga att jag inte har tid till något. Enligt dessa två forskare är detta resonemang inget annat än ett tecken på dåligt ledarskap. Det finns faktiskt ingen statistik som stärker att de som påstår sig ha mer att göra än andra, faktiskt har det. Skillnaden är den att det finns de som bara gör det, de som gör det och som inte är sena med att låta hela världen veta att de faktiskt gör det och de som inte gör det. Görs det inte beror det faktiskt aldrig på tidsbrist utan fatala misstag i den egna planeringen.
Därför tänker jag inte skylle en sekund på tid och istället försöka hitta en mer adekvat förklaring till att bloggen inte uppdateras dagligen. Svaret är helt enkelt att motivationen inte är på topp gällande dagboksanteckningar, vilket är synd för jag tror att dessa ord hjälper mig mycket i mitt grävande där jag står.
Just nu laddar vi för fullt inför stundande SM och det blir mitt första mästerskap som coach och något jag verkligen ser fram emot. Vi har fortfarande saker kvar att jobba med innan vi är redo för de stora matcherna och just nu handlar det framför allt om kontinuitet. Vi måste lära oss att alltid hålla en hög nivå och inte tillåta oss själva att dippa. Efter träningen idag påpekade jag just vikten av att alltid och hela tiden vara förberedd. Basket är enkelt på ett sätt och det är de facto att man har 5x40 minuter att disponera multiplicerat med två lag. Dessa minuter är en kollektiv kamp som kan brytas ned i individuella insatser. De lagen som får ut mest + på dessa minuter är det lag som kommer vinna matchen. Jag kan aldrig låta min skalle komma emellan mitt lag och vårt gemensamma mål. Att bli förbidrivad en gång är en engångsförteelse och den ska alltid analyseras och justeras. Det handlar väldigt mycket om inställning. Det finns inga ringar eller kryss som överträffar individers målsättningar och insatser. Varför gör kevin Durant samma övningar som fjärdeklassare på sommaren? För han gör det på sin absoluta toppnivå och att pusha denna är förklaringen till varför vissa spelar i NBA, Euroleague, college och andra i division 2!
Därför tänker jag inte skylle en sekund på tid och istället försöka hitta en mer adekvat förklaring till att bloggen inte uppdateras dagligen. Svaret är helt enkelt att motivationen inte är på topp gällande dagboksanteckningar, vilket är synd för jag tror att dessa ord hjälper mig mycket i mitt grävande där jag står.
Just nu laddar vi för fullt inför stundande SM och det blir mitt första mästerskap som coach och något jag verkligen ser fram emot. Vi har fortfarande saker kvar att jobba med innan vi är redo för de stora matcherna och just nu handlar det framför allt om kontinuitet. Vi måste lära oss att alltid hålla en hög nivå och inte tillåta oss själva att dippa. Efter träningen idag påpekade jag just vikten av att alltid och hela tiden vara förberedd. Basket är enkelt på ett sätt och det är de facto att man har 5x40 minuter att disponera multiplicerat med två lag. Dessa minuter är en kollektiv kamp som kan brytas ned i individuella insatser. De lagen som får ut mest + på dessa minuter är det lag som kommer vinna matchen. Jag kan aldrig låta min skalle komma emellan mitt lag och vårt gemensamma mål. Att bli förbidrivad en gång är en engångsförteelse och den ska alltid analyseras och justeras. Det handlar väldigt mycket om inställning. Det finns inga ringar eller kryss som överträffar individers målsättningar och insatser. Varför gör kevin Durant samma övningar som fjärdeklassare på sommaren? För han gör det på sin absoluta toppnivå och att pusha denna är förklaringen till varför vissa spelar i NBA, Euroleague, college och andra i division 2!
fredag 9 oktober 2015
Long time no seen
Nej, det var egentligen inte så länge sedan som jag gjorde en mikrouppdatering. Det finns ju trots allt olika nivåer på uppdateringar, där vissa är små och obetydliga medan andra är enorma och rigorösa. Sistnämna är väl ganska sällsynt men kommer emellanåt.
Vad har hänt sedan sist, jo givetvis har en del matcher spelats. Åtta av mina 02:or befinner sig i detta nu på regionsläger någonstans i Sverige och jag hade därför specialträning med en tapper krigare. Jag gillar att få de där träningspassen med endast ett fåtal ibland, för det ger mig en bra möjlighet att jobba på lite annorlunda drillar och bygga in mer i dessa. Vi jobbade på tempoväxlingar, pace och teknik för att komma förbi sin spelare samt en del skott.
Därefter hade vi ett möte mot Trelleborg med utvecklingslaget. Vi har haft en bra träningsvecka och vårt anfallspel börjar se allt bättre ut samtidigt som vårt försvar snart är i fas. Även om vi bara släpper in 18 p i första halvleken så finns det vissa grejer i försvar som vi ska fortsätta att arbeta med kommande veckor. I anfall såg vi fantastiska ut under långa stunder. Spelarna har ett bra flyt och är mångfacetterade, vilket verkligen öppnar för penetreringar, skott och postfeeds. Vi har ökat antalet paint touches radikalt jämfört med de första matcherna och det ger vårt spel ytterligare djup.
Idag kommer många spelare ytterst redo till matchen och det märks från start att vi har ett bra fokus och koncentration på att göra det vi ska. Jag och Jan bestämde oss för att mixtra lite med uppställningen för att få ut lite olika saker ur olika spelare. Ibland kan man flytta över en spelare för att avlasta honom och ge denna lite mer looks och det ville vi testa. Framöver kommer vi nog att fortsätta mixtra upp det lite emellanåt för att ge spelare så bra förutsättningar som möjligt. Mångfacetterade spelare behöver olika spelsituationer att få florera i, för det kan hjälpa dem att snabbt hitta sitt spel samtidigt som en försvarare som gång på gång försökt stå emot attacker, helt plötsligt ska springa genom screens. Olika looks är i stort sett alltid något bra, tror jag!
Nu njuter jag av segern i fem minuter till, innan fokus läggs om till kommande träninsgvecka och nästa match. För även om tåget är på spåret och går åt rätt håll, finns det självklart saker som vi ska bli ännu bättre på. Allt egentligen men var sak har sin tid!
Vi ses och hörs!
Vad har hänt sedan sist, jo givetvis har en del matcher spelats. Åtta av mina 02:or befinner sig i detta nu på regionsläger någonstans i Sverige och jag hade därför specialträning med en tapper krigare. Jag gillar att få de där träningspassen med endast ett fåtal ibland, för det ger mig en bra möjlighet att jobba på lite annorlunda drillar och bygga in mer i dessa. Vi jobbade på tempoväxlingar, pace och teknik för att komma förbi sin spelare samt en del skott.
Därefter hade vi ett möte mot Trelleborg med utvecklingslaget. Vi har haft en bra träningsvecka och vårt anfallspel börjar se allt bättre ut samtidigt som vårt försvar snart är i fas. Även om vi bara släpper in 18 p i första halvleken så finns det vissa grejer i försvar som vi ska fortsätta att arbeta med kommande veckor. I anfall såg vi fantastiska ut under långa stunder. Spelarna har ett bra flyt och är mångfacetterade, vilket verkligen öppnar för penetreringar, skott och postfeeds. Vi har ökat antalet paint touches radikalt jämfört med de första matcherna och det ger vårt spel ytterligare djup.
Idag kommer många spelare ytterst redo till matchen och det märks från start att vi har ett bra fokus och koncentration på att göra det vi ska. Jag och Jan bestämde oss för att mixtra lite med uppställningen för att få ut lite olika saker ur olika spelare. Ibland kan man flytta över en spelare för att avlasta honom och ge denna lite mer looks och det ville vi testa. Framöver kommer vi nog att fortsätta mixtra upp det lite emellanåt för att ge spelare så bra förutsättningar som möjligt. Mångfacetterade spelare behöver olika spelsituationer att få florera i, för det kan hjälpa dem att snabbt hitta sitt spel samtidigt som en försvarare som gång på gång försökt stå emot attacker, helt plötsligt ska springa genom screens. Olika looks är i stort sett alltid något bra, tror jag!
Nu njuter jag av segern i fem minuter till, innan fokus läggs om till kommande träninsgvecka och nästa match. För även om tåget är på spåret och går åt rätt håll, finns det självklart saker som vi ska bli ännu bättre på. Allt egentligen men var sak har sin tid!
Vi ses och hörs!
måndag 5 oktober 2015
Mitt Lakers är inget annat än en sorglig skuggbild
Fyhelsike. Kraftuttryck räcker inte för att beskriva det eländiga i forna La-laland som blev bla-blaland som i sin tur blev basketens Atlantis. Inget land, utan en nostalgi. Nästan en myt om svunna tider.
Lakers var en fantastisk klubb. Stoltheten satt i varenda lilla gren av klubben och betongen i Staples eller Forum var nog starkare än någon annanstans. Det fanns så mycket mer än betong i de väggarna.
Nu är denna tiden förbi. Eller inte riktigt. Vi i Lakers vill till varje pris hålla fast i det som vi tror har skapat denna sagolika kultur. Den bygger tyvärr på principer som på sikt har skjutit oss själva i foten, benet, skrevet, magen och slutligen huvudet.
I lakers har man länge varit ett familjeföretag. Alla skulle vara från det egna och det fungerade fram till Jerry Buss avled för ett par år sedan och hans osmakligt inkompetente son skulle ta över. Det låter kanske hårt men han är verkligen inte rätt man för Lakers. Hans syster gav honom treår att bygga upp något nytt och det tredje året började inatt, inte speciellt lovande. Ett försvarslag släpper in 91 poäng på försäsongen. Inte superimponerande men man gör 71. 71???? I NBA? Varje ÅR finns det någon spelare i ligan som gör 70+.
Sedan bestämmer man sig för att aktivt leta coacher within the family med resultatet att Byron Scott ska ta över. En coach som jag inte har mycket över för. Visst, han gjorde ett kanonjobb med Chris paul och Jason Kidd men frågan är om någon coach i hela världen inte har lyckats med dessa två förmodade topp-10 PG:S all-time?
Nej det är ingen rolig tid att hålla på Lakers. NBA:s tråkigaste lag med lite framtid men som totalt saknar fart i sitt lagspel, gör att bra spelare blir mediokra och okej spelare blir katastrof.
Ett år nu. Sedan ryker Buss och då hoppas vi på något nytt. Helst utanför familjen.
Lakers var en fantastisk klubb. Stoltheten satt i varenda lilla gren av klubben och betongen i Staples eller Forum var nog starkare än någon annanstans. Det fanns så mycket mer än betong i de väggarna.
Nu är denna tiden förbi. Eller inte riktigt. Vi i Lakers vill till varje pris hålla fast i det som vi tror har skapat denna sagolika kultur. Den bygger tyvärr på principer som på sikt har skjutit oss själva i foten, benet, skrevet, magen och slutligen huvudet.
I lakers har man länge varit ett familjeföretag. Alla skulle vara från det egna och det fungerade fram till Jerry Buss avled för ett par år sedan och hans osmakligt inkompetente son skulle ta över. Det låter kanske hårt men han är verkligen inte rätt man för Lakers. Hans syster gav honom treår att bygga upp något nytt och det tredje året började inatt, inte speciellt lovande. Ett försvarslag släpper in 91 poäng på försäsongen. Inte superimponerande men man gör 71. 71???? I NBA? Varje ÅR finns det någon spelare i ligan som gör 70+.
Sedan bestämmer man sig för att aktivt leta coacher within the family med resultatet att Byron Scott ska ta över. En coach som jag inte har mycket över för. Visst, han gjorde ett kanonjobb med Chris paul och Jason Kidd men frågan är om någon coach i hela världen inte har lyckats med dessa två förmodade topp-10 PG:S all-time?
Nej det är ingen rolig tid att hålla på Lakers. NBA:s tråkigaste lag med lite framtid men som totalt saknar fart i sitt lagspel, gör att bra spelare blir mediokra och okej spelare blir katastrof.
Ett år nu. Sedan ryker Buss och då hoppas vi på något nytt. Helst utanför familjen.
Lite Ed Madec, tack!
I helgen har vi haft 2-1 ratio på matcherna med fördel 02:orna eftersom en av utvecklingslagets matcher utgick till följd av fredagens ligadrabbning. Vilken fest det blev! Jag har varit på två ligapremiärer och båda gick nykomlingarna ut med flaggan i topp. Malbas spelade med en fin inställning och hallen had eliksom längtat efter ligabasket. Engström lär göra en del skada i år och det här behövde han! Många bollar att jobba med och möjlighet att vara en ledare, tror jag kommer utveckla honom enormt mycket. Han är en bäst under korgarna, folk!
Sedan har vi haft två matcher med P02 och jag blev lite besviken på vår intensitet och tuffhet. Det är nog två av de i särklass viktigaste orden som ska prägla allt vi gör och om det dalar, så måste vi som coacher tänka om lite. Efter ett bra samtal i bilen kom jag att tänka på den gamle token Ed Madec som är känd för just intensitet och tuffhet. Just tuffhet kommer inte alltid med modersmjölken utan är något man lever och är varje dag. Det måste vara en del av en uppträdanddet, vanorna, kulturen och resultaten.
Sedan har vi haft två matcher med P02 och jag blev lite besviken på vår intensitet och tuffhet. Det är nog två av de i särklass viktigaste orden som ska prägla allt vi gör och om det dalar, så måste vi som coacher tänka om lite. Efter ett bra samtal i bilen kom jag att tänka på den gamle token Ed Madec som är känd för just intensitet och tuffhet. Just tuffhet kommer inte alltid med modersmjölken utan är något man lever och är varje dag. Det måste vara en del av en uppträdanddet, vanorna, kulturen och resultaten.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)