Så var det återigen en tyngre dag i svensk baskethistoria. En förlust i en avslagen match mot ett gäng storvuxna turkar som inte alls imponerade. Matchen handlade inte så jättemycket om vilja utan snarare om vilka som satte mest och turkarna drog det längsta strået. Deras talang räckte mot ett Sverige som bara spelade för ära och tyckte spela på sitt sparkapital när siffrorna sprang iväg. Jag varnade för Sverige så länge man lyckas hålla sig kvar i matchen, återigen såg vi en "storförlust" även om det inte kändes så värst farligt denna gång. Alltid skittråkigt och uruselt med förluster men ur detta EM kommer mycket positivt. Här följer fyra punkter som jag slängt ihop på en halvminut.
1. Vi kvalificerar oss för EM, vilket är ett kvitto på att svensk basket börjar etablera sig. Förhoppningsvis hänger Basketsverige med i detta och lyckas professionalisera sporten. Mer pengar. Mer kompetens. Bättre spelare.
2. Rutin. Vi gör vårt första EM på länge där vi kvalificerat oss via spel. Jämfört med 2003 tycker jag att vi har tagit stora steg åt rätt håll, även om vi fortfarande har en lång bit att gå. Vi behöver framför allt höja vår lägsta- och mellannivå. Dessa spelare spelar i ligan och med andra ord: Ligan måste bli bättre! Vi saknar egentligen rutin från att spela mot de riktigt bra nationerna och det är via dessa tillställningar som vi skaffar detta. När vi lärt oss vad som krävs för att slå stornationerna kommer vi att kunna göra det mer frekvent eftersom vi vänjer oss med motståndet och dess nivå (er).
4. Vi har EM:s mest dominanta spelare i vår trupp! Vem kunde tro att EM:s bäste poängplockare skulle vara från Sverige? Jag misstänkte att han skulle vara topp-8, men 1? Nej, det är rätt speciellt. Lägg dessutom till att han är EM:s förmodligen mest spektakuläre och kanske atletiska spelare!
Och slutligen: trots att fotbollen fortfarande är så mycket större än basketen. Trots att fotbollen fortfarande omsätter så mycket mer pengar. Trots att fotbollen har en mycket längre historia än basketen i detta land, så presterar vi på ungefär samma nivå trots inte ens en tredjedel av deras resurser vare sig ekonomiskt eller underlagsmässigt. Det är ett styrkebesked i sig och när vi kan få upp pengarna och spelarmaterialet ytterligare så tror jag att vi ganska snabbt kan komma att bli en ganska tung faktor i basketvärlden. Vi har bara en Zlatan, men vi har både Jonas och Jeff, så visst ser framtiden ljus ut?
Då har jag inte ens tänkt på allt som händer inom Ravens verksamhet med ständigt växande spelarunderlag. Snart har vi någon där uppe!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar