Cykelturer är fantastisk mat för tankeverksamheten. Det finns inte något mönster utan samhällets asymetri tar tankar härs och tvärs. I regnet kom jag att tänka på att väldigt många lever för att bli odödliga. Detta gäller inte minst basketcoacher som älskar att höra sin egen röst och därför lägger det ena citatet efter det andra i hopp om att någon spelare skall bli extra motiverad och komma ihåg just de orden i resten av sitt liv. Atleter vill utföra, inte lyssna! Jag hade en sådan coach en gång i tiden och trots att ingen tränat mig så mycket som honom kan jag inte minnas ett enda ord han sa. Eller jag har vissa citat i minnet men det var mest för att de är så komiska. Däremot kommer jag ihåg saker som jag lärde mig i olika övningar med samme coach. Nu har jag hamnat lite från ämnet men för att återgå till odödlighet så tänkte jag i alla fall på att man lever i fel årtionde. Årtusende till och med. Mycket av de idéer som tagit oss lång tid att reda ut är egenltigen ganska uppenbara. Gravitationslagen må vara praktiskt ovärderlig men dess teoretiska förklaring har vi ju levt med i tusentals år utan att någon egentligen brytt sig fram tills en uttråkad engelsman satte sig under ett träd och fick ett äpple i skallen.
"Det enda jag vet är att jag inte vet någonting!" sa Sokrates och skrev in sig i historieböckerna på ett direkt felaktigt och missledande citat. Vet man en sak så vet man mer än ingenting. Jag tror också att Sokrates visste vart han skulle gå för att komma till Ica. Eller om han hade ett födelsemärke någonstans. Men att sätta ord på det som finns omkring oss och som många tar för givet tycks vara ett bra sätt att ta steget in i evigheten. Nu ska jag ut och undersöka någonting.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar