Jag blev överrumplad igår när jag kom hem från jobbet och såg att Lakers valt D'Angelo Russell med sitt andra pick i årets draft. Det var inte besvikelse, inte alls men det kändes lite oväntat. Karl-Anthony Towns blev allt mer säkrad som 1:a pick ju mer NBA fick se av honom och jag tror om han inte gått etta skulle Lakers utan tvekan valt honom men nu öppnade sig andra dörrar och istället för att välja Jahlil Okafor från Duke blev det en guard från Ohio State. Jag var sugen på Okafor och såg hur vi äntligen kunde få en kraft under korgen igen. Lakers hade dock andra planer och ju mer man tänker på det, desto mer logiskt var deras val.
Problemet i Lakers skulle förstås vara att Randle och Okafor behövde logga in flertalet minuter tillsammans och med dessa två på golvet skulle anfallet bli ganska komprimerat då ingen av dem är riktigt bra från längre distanser och i försvar... ja, där skulle Lakers ha problem av utomjordiska mått. Varken Randle eller Okafor har det försvarsarbetet som krävs för att gå djupt i slutspelet.
Vad fick man i D'Angelo Russell
D'Angelo Russell tycks tveklöst varit draftens bästa point guard och man får ytterligare en lång atletisk guard med mycket bra förmåga att sänka skott från trepoängsland, leda och fatta bra beslut i transition, något som jag anser vara bland det viktigaste för en bra guard och en försvarare med utvecklingspotential. Jag anser dock att han sförsvar är lite för upprätt och att det skulle behöva mogna något för att kunna optimeras på denna nivån. Däremot har han bra aktivitet, bra returtagningsförmåga och jag hoppas att han kan vara en ledare - något Lakers behöver.
Jag känner mer och mer trygghet i Lakers beslut eller jag ser snarare inte problemet i det. Däremot kan man få spader när säsongen drar igång och vi står där med undrpresterande spelare men det är NBA och det är ett lotteri och majoriteten av spelarna kan man omöjligtvis förutspå hur de skall prestera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar