Äntligen fick jag möjlighet att se på våra inhemska baskethjätar efter att ha missat EM-debuten på grund av träning med damerna. Därför har jag inte heller något att jämföra med men att prata fritt från hjärtat är aldrig fel. Eller jo, egentligen...allt är så vansinnigt mycket lättare när man talar och inte behöver göra något åt det. Ungernmatchen var en måstematch och första halvlek var av katastrofkaraktär men det är tuffa matcher i mästerskap och konsten är att kunna hantera nederlag, något som damerna visade utmärkt att man klarade av. Många spelare imponerade i andra halvlek och vi började få något bättre utrymme att operera samt bollrörelse, även om det sistnämnda fortfarande kan förbättras.
Bollrörelse är något som kräver många kompetenser. Det krävs förstås passningsförmåga och ett par spelare i det svenska laget tycktes inte riktigt kommit in i mästerskapspassningstempot, vilket innebar en del kostsamma turnovers i matchens första halvlek. Utöver detta krävs även utmärkt spelarrörelse för att kunna öppna golvet och på denna punkt tycker jag vi har en del kvar att förbättra. Det fanns till exempel en drive i andra perioden som var kanonbra men det jag inte riktigt gillade var att när denna driven startades sög den förstås in hjälp men både Halvarsson och offballvinge stod kvar mittemellan de två ytor som de med fördel skulle kunnat flytta sig till eftersom deras försvarare hamnat i ett läge där de var tvungna att hjälpa. Hade jag varit halvarsson skulle jag antingen flyttat till highpost eller ännu hellre gått hela vägen till korgen. Hade jag varit vinge skulle jag sjunkit upp till förlängda straffkast eller ned i hörnet för ett finfint skott. Att så inte skedde kan bero på att man inte riktigt är samspelta, att det inte är en del av gameplan, att man inte orkar eller att man inte ser mönstret som hjälpen rör sig i. Detta är min tredje grad av spelförståelse som jag pratat tidigare om men jag hoppas att spelarrörelsen förbättras ju längre i i turneringen vi kommer.
Jag tyckte att vi stundom spelade ganska svagt mot zonen men också att det generellt sätt var dålig execution i och mot båda lagens 2-3 zoner. Mot en zon måste nästan bollen gå highpost eller shortcorner för att "platta ut" zonen. Ungern hade en fantastisk backdoor på ett highpostspel och en sovande vingförsvarare i det svenska lägret.
Jag tycke rockså att vi ska sätta våra bollscreener lite högre upp i banan för att ge Eldebrink mer utrymme att attackera motståndarnas bigs. Hon kan skjuta och dett kommer tvinga insidespelaren att antingen skydda korgen (swish) eller kliva ut (attack!). Planen är så liten och det gör att man relativt lätt som försvar kan kliva av lite som inside och komprimera med resten av manskapet men skyttar idag kan lassa en meter utanför trean utan större problem. Utnyttja hela banan!
Ett av de största problemen för Sverige i första halvlek var vårt hjälpförsvar, där många vände huvudet från bollen och var "Huggers". Det finns två livsfarliga försvarare (på fel sätt). "Huggers" och "sniffers" och de förstnämnda spelar för tight medan de sistnämna ligger bakom. Vi var huggers i första halvleken och missade helt hjälpansvaret. Mot bra lag kommer vi behöva vara redo och komprimera direkt. En bra försvarare kan spela hjälp och hinna ut på skytten och man ska inte behöva välja ett av alternativen för då är man i trubbel.
Mot ett stort lag som Ungern med relativt svaga guarder skulle jag efterlysa mer bollpress och ettrigare perimeterförsvar. Ju tightare man spelar och ju snabbare vi får upp Ungerns passningstempo, desto svårare skulle de ha att få in bollen inside. Vi vill snabba upp spelet och det gör vi med hård bollpress, däremot kan vi inte spela detta utan total tillit till vårt hjälpförsvar.
I andra halvlek fick vi upp tempot och välbehövliga injektioner från bänken var kanonbra och jag satt med ett leende de sista minuterna. Då började vi "grinda" och visade riktig styrka. Att vända -16 till +8 är ett riktigt styrkebesked och jag tror på Sverige! Jag är mycket optimistisk och vi visar att vi kan rätta till våra svagheter. Det är styrka!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar