Warriors var hotade, började spela small ball och vann med resultatet att de stora spelarna inte fick spela alls i de sista matcherna. Allting handlade om speed, rörlighet och skills. Förmodligen drar många slutsatsen att detta markerar en ny era i basketen, där stora spelare inte längre behövs eller spelar en lika dominant roll men jag ber er att hålla era hästar här! Jag tror nämligen, ganska bestämt, att så inte är fallet.
För ett par år sedan nu fick jag tillgång till en föreläsning med Pat Riley, mannen som coachade Lakers till showtime och msterskapstiteln, som tog Knicks till final och som byggde det Miami Heat som vi känner till. Pat Riley sa att han trodde att man inte länge till skulle spela de klassiska positionerna utan att man inom en snar framtid kommer att spela sina fem bästa spelare, oavsett position. De senaste åren, ända sedan Miami Heats första final, har detta citat gjort sig påmint i både min egen coachning och när matcher beskådas. Jag påpekade inför finalen att jag trodde Mozgov skulle få det tufft, konstigt nog med tanke på hans stats var kanon och att Lee skulle få spela mer än vad han tidigare gjort. Detta berodde på spelets karaktär.
Varje match har en karaktär och det är de tio bästa spelarna som bestämmer vilken karaktär matchen kommer att ta. I denna serie var "småfolket" priviligerade och framför allt hade de bättre generell skillnivå, vilket innebar att de fick spela mest. De fem bästa spelarna i båda lagen fick spela mest. Hade det varit Houston som stod för motståndet, hade knappast Howard blivit bänkad. Eller om Hawks stod på andra sidan, skulle med största sannolikhet Horford spela. Den här matchsserien fick en annan karaktär och de fem bästa spelarna var små. Vi kan inte dra några andra lsutsatser än att de bästa spelarna spelar de viktiga matcherna. Det har inget med längd att göra!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar