Jag läste precis filosofen Theodor Adornos idéer om etik och imponerades. Etiken är föränderlig, precis som basketen och Adorno verkade under en tid då massmedier fick ett allt större utrymme (50-60-talen) och Adorno menade att TV:n och de nya medierna fördummade människan. Han menade att den förvanskade världen och fyllde den med stereotyper och fördomar som vi börjar att se som våra egna. Adorno talade också om känslor kontra intelligens och menade att alla beslut bör tas med både intelligens och känslor som vågmästare. Människan behöver således kunna använda både sin intelligens och sina känslor för att kunna fatta ett moraliskt rätt eller fel beslut.
Hur kan detta kopplas till basketen? Jo, det öppnar för en intressant fråga gällande intelligens (spelförståelse) och spelkänsla. Jag reflekterar mycket över dessa två begrepp och har försökt att definiera samt skilja dem åt men kanske är detta helt fel sätt att se på det? Är känsla och förståelse två separata egenskaper eller är det att förenkla för mycket att göra en uppdelning av detta slag? Kanske handlar spelförståelse om förmåga att väga sina känslor och intelligens för att fatta ett beslut och utgången beror på hur känslor samt intelligens spelat eller samspelat vid tidigare tillfällen? Jag har precis som alltid inget svar, utan skriver bara av mig av idéer och tankar. Vad spelar det för roll, kanske någon annan tänker? Det kanske inte spelar någon roll alls men det är emellanåt roligt att tänka på lite konstiga sätt och se vart det leder!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar