Det är en ganska obehaglig stämning runt om i Europa idag, Sverige inkluderat. Folk börjar att hata,ogilla eller ana ugglor i mossen gällande andra folk.
Rasism är en av de mest illaluktande problemen. Jag fördömer det som företeelse hatar det som aktion och mår uttryckligen illa av att det existerar.
Imorses vaknade jag och läste två krönikor, den ena skriven av Frida Boisen och den andra av Jenny Strömstedt. Ingen av dessa var direkt Pulitzermaterial utan innehöll mest bös med ett fint,litet sött budskap vackert inpackat i ett samhällsproblem. Detta underbara ord som kanske fått lite väl stora dimensioner i många andra debatter. Inte här dock! Boisen frågade när Sverige blev ett land där nioåriga tjejer kallades för hora? Strömstedt agiterade att vi måste anstränga oss mer för att se värdet i mångkultur.
Strömstedts text handlade ju ganska uppenbart om mångkultur men även Boisens text besvarades av många i kommentatorsfälten och tenderade att övergå i en diskurs om "vi" och "dom". Muslimerna fick mycket skit, liksom invandrare allmänt. Det var förstås deras fel att småbarn kallades horor. Som alltid letar de svagt begåvade, dåligt lärda människorna svaren i det som de inte känner till, precis på samma sätt som man innan 1500-talet bestämde att allt oförklarligt bara var som det var för att Gud hade en extra timme på lördagen. Okunskap är ganska farligt och det är förstås grunden till att vi i Sverige har så många främlingsfientliga. Jag kan bara hojta ut att när jag gick i fyran hörde jag ungar som sade:"hora!" och i min klass var vi 10 Johansson, 7 Andersson och tre Lövgrens. I min hemort bodde det inte en enda första generationens invandrare, men ordet tycktes ha hittat till Vargön ändå. Men det är klart även invandrare kan skicka post. Det förstår till och med den svagt begåvade.
Vi måste anstränga oss mer för att se värdet av mångfald. Är det verkligen så illa? Nej, jag tror inte alls det. Jag tror att vi står inför ett problem som lite ansträngning inte löser. Det är ett argument som man dagligen stöter på i skolan. Benny, 14 år måste bara anstränga sig lite mer för att läsa ut sin bok. Egentligen har Benny dyslexi och ansträngning är inte alls vad han behöver. Det är helt annat stöd som behövs. På samma sätt är det med de 11 % som kan titulera sig Sverigedemokrater. De behöver inte anstränga sig mer för det kommer inte att hjälpa. Att anstränga sig handlar om analytisk och reflekterande tankar och dessa kan inte utvecklas för än personen i fråga har en viss kunskap- och erfarenhetsbas. Strömstedts tips är med andra ord ett skitförslag som får den redan frälste att känna sig lite bättre. "Titta här! Detta ska jag dela på Facebook! Jag har ansträngt mig och är mångkulturell!", men träffar inte de 11 % som den egentligen är riktad till.
Men detta är Sverige, mina damer och herrar. Detta är en medelåldersgeneration som står med ena foten i det land vi idag utvecklar och andra foten i det samhälle som de själva växte upp i på 60- och 70-talen. Antingen är man tillräckligt begåvad för att inse att mångkultur inte är ett val att ta, utan ett ansvar att förvalta och ett måste för framåtskridande utveckling i den globaliserade värld som vi idag lever i eller så tillskriver man sig resterande 11% ideologier och räds, skyfflar bort det man inte känner till på samma sätt som 1400-talsmänniskan.
Medelåldersmänniskan. För att själv vara generaliserande och använda samma bittra, inkorrekta debatteknik som de elva procenten gör, använder jag mig av en förhastad generalisering. Medelåldersgenerationen kan delas in i tre huvudsakliga grupper. De som uppskattar mångkultur, de som inte gör det och sedan har vi agnostikerna, de som inte vet hur de borde förhålla sig.
Jag ska tala om den första gruppen, det vill säga de som tillhör den största procentenheten, alltså icke-rasisterna.
Även dessa har jag med tiden börjat ifrågasätta eftersom de tar fokus på helt fel saker och alltid sätter "invandrare" i en nedvärderande, beroenderoll. "Invandrare" blir återigen ett generellt uttryck och precis som de elva procenten bortser man från det verkligt intressanta och fokuserar helt och fullt på etnicitet. Man kan inte göra det idag. Varannan människa har sitt ursprung i ett annat land och "invandrare" är lika generaliserande som "svenskar". Svenskar studerar, svenskar äter falukorv, invandrare gör si, invandrare gör så. Gå bort från denna vanföreställning och samtalston om invandrare som offer, för det är helt fel. Vi kan tala om en invandrare och en svensk men i de flesta sammanhang är denna information irrelevant då den inte säger någonting mer än en liten liten förnimmelse av ett eventuellt ursprung. Kanske vore det bättre att istället fokusera debatten mer på kön, socio-ekonomi o. dyl. Där kan man kanske hitta fler intressanta saker och det är kanske i många fall bättre generaliseringar (även om dessa också är högst kontroversiella) än att dela upp landet i invandrare och svenskar.
Det var många positivt överraskade när Sverige tog VM-brons i JVM för ett par veckor sedan och jag läste i dagstidningarna flera kommentarer som talade om "det nya Sverige!" och "vad Svenskar och invandrare kan göra tillsammans!" Den sistnämnda kommentaren fick mig att må lite halvilla. Inte lika illa som de jag läste idag på morgonen, men ändå tillräckligt för att grimasera lite. Som vanligt väljer man att i debatten fokusera på egentliga oväsentligheter såsom ursprung! Även om jag förmodar att detta är en motreaktion mot den extremhöger som växer fram, blir det ett fall av om inte omvänd rasism så en osund flört med begreppet. Kommer ni ihåg Ronny Jönssons radiosketch "negern"? Där har vi medelåldern personifierad! Vad spelar det i sammanhanget för roll att backen är från Gävle, mittfältaren från Malmö och anfallaren från Sudan? Det är förstås välvilja som ligger bakom dessa kommentarer men det behöver för den saken skull inte betyda att de är helt och hållet positiva,
Om jag någon gång tvingas flytta på grund av krig, svält, miljöförstöring eller vilken anledning som nu kan tänkas ligga bakom att bryta upp med allt jag vet och flytta till ett främmande land, hoppas jag att jag tillåts vara stolt över mitt ursprung och blir bemött för andra egenskaper än min etnicitet. Oavsett om det är mina positiva eller negativa sidor. För en sak kan jag garantera er; det är arv och miljö som förklara varför jag handlar på ett visst sätt och mitt etniska ursprung kan förklara en bråkdel av vem jag är. Men självklart är jag svensk även i detta land och den som tror att det av just denna anledning kommer bli ett eventuellt problem problem är inte bara dum i huvudet utan Jimmie-Åkesson-dum-i-huvudet och tillhör med största sannolikhet landets 11 %.
Gällande Thunderstruck och mina konspirationsteorier är det Nike som sponsrat sönder denna horribla freakshow. Avslutningsscenen är ett reklamsamlag mellan Nike, KD (dittvingad) och tittaren. Gräsligt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar