Duke-Davidson, VCU-Virginia, Kansas - Duke, Kentucky - Michigan State, Kentucky - UNC Asheville

Collegesäsongen är on och helskotta vilka lag jag får njuta av. Inför säsongen höll jag som så många andra Kentucky som favoriter. Framför allt på grund av den intensiva utbärningen av High schooltalanger i USA. Julius Randle, Harrison brothers, James Young för att nämna några av de stora namnen. Jag såg deras första match mot ett UNC vars största och mest intressant behållning var att garden hette Littlejohn i efternamn. Minst sagt avslaget. Det fick mig att ytterligare tvivla på ängsgröets vildkattor. Men egentligen började det för snart en månad sedan när jag tog del av deras strimmade där laget delades upp i två grupper och spelade mot varandra inför ett fullsatt Rupp Arena. Det såg inte alls speciellt bra ut. Julius Randle är bra. Young kan spela och Harrisonbröderna är duktiga med, men en identitet som Kentucky vanligtvis etablerat saknas än så länge. Man springer lite, slarvar lite, hoppar lite, försvarar lite. Sammanfattningsvis gör man lite av allt men någon direkt identitet finns inte än. Jag tyckte att det var ganska tråkigt att se. Det såg ungefär likadant ut när man mötte UNC Asheville. Vinsten kommer på grund av att talangen är så hög i gruppen. Det är inte alls snyggt, men likt förbannat en vinst.

Bara någon dag tidigare hade jag sett Kansas event där de gjorde samma sak; delade upp laget i två grupper och spelade inför en utsåld hemmaarena. Det var dock inte Rupp Arena förstås! Det var mer taggat, bättre spel och i studion satt Bill Self och var förbannad över hur jävligt det såg ut där nere. Ungefär där insåg jag att Kansas blir farliga än vad jag trott. March Madness? Självklart. Elite eight? Självfallet. Final four? Förmodligen. Final? Troligt.

Igår tog jag mig an Kansas mot Duke, en match mellan två storlag och två storspelare. Jabari Parker och Andrew Wiggins. Dessa två är morgondagens Nike- och Jordannamn. De kommer vara franchiseplayers, all-stars och de kommer vara fullkomligt briljanta på nästa nivå med.

Även Duke ser betydligt mer sugna och redo ut än Kentucky. De har ett mer samspelt lag med ett bra försvar. Parker är overklig och tillsammans med Hood, Cook, Sulaiymon etcetera tror jag även att dessa kan hamna i finalen. Nu ska jag se om Kentucky steppar upp mot bättre motstånd i form av Michigan State.