Jag älskar språk och ord eller fraser är vassare än alla världens svärd, mer explosiva än alla världens bomber och kan vara mer skadliga än alla världens militärer, terrorister och allt där emellan.
En av mina coachsvagheter som jag försökt jobba med i år är att jag har haft alldeles för stor respekt för det som kan vara pretentiöst. Det är hårfina gränser mellan motivation och skitsnack. Det pretentiösa har jag valt att försöka sätta vid skitsnacket, det vill säga de ord som tappar sin innebörd. De som blir för stora för sitt sammanhang eller som saknar förankring i verkligheten. Vissa former av klyschor. Ponera att San Antonio Spurs kommer in i APA och jag säger till mitt lag: "de är fem spelare, det är vi med! Kan dom så kan vi!" Detta är inte motivering för mig. Motivering för mig handlar om att få spelare att prestera på sin absoluta topp, helst något över. Vissa är självmotiverare...man kanske har två sådana per lag. Resten behöve rnågot annat för att motiveras och detta är en av coachens viktigaste uppgifter. Då behöver man ha en bank med ord, fraser och utryck. Citat tror jag är effektivt. Det är retorikens konst att behärska och bra coacher tror jag är retoriska genier. Men för att bli ett sådant behöver man lära sig att älska ord. Älska det som kanske är lite pretentiöst emellanåt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar