En stolt domarkår med ena foten i maffia- och andra i speltorskträsket

Jag skäms. Återigen över svensk basket. Eller det är inte svensk baskets fel utan oturen har ännu en gång fallit på vår ädla sports dörr på grund av ett (eventuellt) antal rötägg. Ännu en gång har anmälningar gjort om att domare har spelat på matchers slutresultat. Mönstret är uppenbart enligt experter som sett att poängmarginalen skjutit i höjden precis innan matchstart. Det är hemskt att vara domare i Sverige. Jag är den förste som erkänner när jag ser en bra och det finns ett helt gäng bra domare i Sverige. Domare som jag hoppas fortsätter tills den dagen då orken inte längre tillåter. I Skåne träffade jag ett par, i Västergötland ställde ett annat mycket bra par upp. Det gör mig glad och dessa måste lyftas fram, uppmuntras och till varje pris fortsätta att döma. För på dessa går också en och annan dålig och sedan ett halvt rötägg också. Många av dessa verkar hålla till i ligan och jag hoppas att basketförbundet nästan (notera ordvalet) börjar med Stasimetoder för att råda bukt med problematiken som just nu finns. Vår sport är för fin för att skitas ned av problem av detta slag och det måste stoppas by all means necessary! (Malcolm X-citat och en fantastiskt skiva med Boogie Down Productions). Jag skäms över det inträffade och vet att många domare gör det samma. Dessa måste vi ta vara på och komma ihåg att bland den lilla infektionen kryllar det av vita blodkroppar redo att bota.