onsdag 4 juni 2014

Polletten faller och förebilder börjar utkristalliseras

Hade bloggen haft en sökmotor skulle nog otaliga namn kunna finnas. Hur ofta har jag inte öst beröm över Fred Hoiberg, Sean Miller, Tom Izzo, Kevin Ollie, Billy Donovan? Då har jag inte ens nämnt de två största i min bok. Vance Walberg och John Calipari. Egentligen är det inte helt rättvist eftersom det nästintill omöjligt går att utse en klar favorit bland alla de zenmästare där ute, fyllda av kunskap som bara väntar på att delges till vetgiriga coacher runt om i världen. Hur inspirerande är inte Izzos returer? Hur fräckt är det inte at se Sean Millers försvar? Hur kul är det inte att se orkananfall signerat Calipari? Eller Hoibergs fantastiska transitionanfall? Det vore dumt att hitta enbart en förebild när det finns så mycket bra att hämta från de olika personligheterna. Häromveckan upptäckte jag Chris Mack. Jag hade redan tidigare sett lite av hans material men via Pack-Line halkade jag in på Xavier som i snart tio år blivit kända för sitt försvar.
Mycket av de försvarsfantomer som inspirerat mig har jag under veckan insett kör pack-line eller pack-lineinspirerat försvarsspel. Det slog mig när jag såg hur Izzo arbetade med sitt försvar. Jag såg Caliparis shells. Millers perimeterförsvar. Alla kännetecknades av tydliga pack-linedrag. Kul! Jag ska undersöka det noggrannare på momangen!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar