Ett fantastiskt slutspel har snart nått andra delmålet och serierna har minst sagt varit sagolika. Fantastiska prestationer har avöst varandra och endast två matchserier har varit avgjorda efter 4-5 matcher. Jag har följt några med noggrant än andra och en av dem har varit Houston mot Portland. Två lag som jag gillar men en självklar favorit i Portland. Hur kan man inte gilla dem? De har den perfekta mixen av inside, outside, skytte, penetreringar, snabbhet, försvar, ungdom och...ja ungdom. Speciellt mycket ålder finns där inte men behövs det när man besitter en av de vassaste 1-2-slagen i ligan? Lillard och Aldridge spelar utomjordisk basket. Batum steppar upp och gör sitt jobb, ett jobb ingen annan kan göra bättre.
Nu över till Houston. Jag blev besviken när de snodde Howard men förstår honom. It's all buisness in the buisness. Howard är helt okay. Han är en grym spelare. Terrence Jones är en favorit. Parsons är mysig. Harden är...eller nej, var fenomenal. Hans slutspel har varit ojämnt och inatt lämnade han allt försvar som han lärt sig sedan sin första basketstuds hemma. På toaletten bredvid dagstidningen. Jag kan ta att man går bort sig. Det är okay även i NBA (det är inte lätt att spela försvar när det screenas och cuttas), men harden brydde sig inte ens. Bara på recapen ser man den underbara "Jag orkar inte, så jag låter honom springa förbi men låtsas bry mig genom att slå med handen efter bollen efter det att han sprungit förbi mig!). Det var Hardens saga inatt. Utblockering, nej jag orkar inte. Och därför var det inte mer än rätt att Houstons äventyr tog slut där. Cudos till jeremy Lin dock som faktiskt på riktigt börjat spela försvar!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar