Jag skulle gladeligen se mina spelare utveckla sin kreativitet och använda sig av olika dribblingskombinationer men jag tror också att det finns vissa förhållningsregler som man sällan till aldrig bör tumma på.
- Missa inte en öppen spelare.
- Ha ett syfte med varje studs (unga spelare kanske dock behöver tid att utveckla detta så ha tålamod men belys det genom positiv betingning).
- Ha kontroll över din hållning.
- Spela nord-syd, det vill säga rakt mot korg (återigen något som kan ta tid att utveckla bland yngre spelare).
- Slutligen en punkt som även den kan vara svår att tänka på som ung. Var Carmelo - Var energisparande - minsta möjliga rörelse, största möjliga vinning.
Jag anser att det i grunden finns tre utmärkta sätt att arbeta med bollkontroll oavsett nivå. Det finns stationära övningar som bygger på att man stillastående jobbar på att utveckla snabbhet i händer, hållning, bollkontroll o.dyl.
Sedan finns det konövningar där man ska dribbla förbi en eller ett flertal antal koner utställda på strategiska platser.
Båda dessa typer av övningar tycker jag är briljant och jag har de med i min dagliga träningsrutiner för båda mina lag men det finns ytterligare en övningsgrupp som jag tror att man lätt glömmer. Det är matchdrillandet eller övningar som ska simulera de olika dribblingssituationer som kan förekomma på match såsom stepbacks etc. Dessa övningar försöker i alla fall jag göra matchliknande på så vis att tempot får en växande betydelse på bekostnad av några i vanliga fall koncrossovers men som verkligen lär spelaren att spela energisnålt och nord-syd. Alla dessa tre övningstyper tro jag är essentiellt för utvecklandet av goda bollhanteringsvanor och man bör därför inte undervärdera någon av dem. Något som jag tycker är underutvecklat i svensk basket är förmågan att vinna mark och skapa separation. Hur gör man det på bästa sätt? More to come...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar