Grattis Wisconsin. Kul för Bo Ryan som efter typ 50 år i branschen får vara med om sitt första Final four. Tråkigt för mig som får se ytterligare ett av mina favorittippade lag strykas från min bracket. Den här matchen var inga konstigheter alls. Jag bara väntade på att någon i Arizona skulle hetta till men det hände inte. När till sist Gordon hettade till (offensivt) var det snart dags för övertid, Wisconsin spelar ett kanonförsvar och de har kanske NCAA:s mest mångsidiga spelare i form av Frank Kaminsky. Frank gjorde det han ville och Arizona hade ingen medicin mot sjufotaren med en guardsfotarbete och bössa.
Men Arizona däremot lämnad ene del övrigt att önska. Nick Johnson gör en insats snarlik Russ Smiths häromnatten. Han stänker in poäng men tar också några av historiens sämsta beslut. Forcerar skott och bjuder Badgers på två straffkast, helt i onödan i matchens slutskede.
Jag tycker inte heller att Shaun Miller gör sin bästa match som coach. Man beslutar att switcha i försvaret vilket resulterar i att Nick Johnson och TJ titt som tätt hamnar på sjufotaren Kaminsky. Det är en fördel att ha mångsidiga 6'9-spelare i stil med Gordon men problemet är de lite mindre guarderna som hamnar på centrar. Hjälpen är långt ute på vingarna eftersom Wisconsin har en och annan som gärna stänker från trepoängsland. Jag är med andra ord skeptisk till beslutet att switcha. Framför allt på returtagningen eftersom Gordon hamnat ur position på grund av en attack tvingas istället Johnson att slåss mot Kaminsky!
Sedan är det sista spelet som Arizona ritat upp inte mycket att hänga i granen. Det handlade bara om att få in bollen. Det fick man. Johnson tog två studs och hann inte ens få upp sitt skott innan skottklockan ljöd. Matchen slut. Förvisso väldigt tråkigt eftersom jag gillar Arizona men fullkomligt rättvist!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar