Jag fick bevittna Louisville monsterdefensiv. jag fick bevittna deras härdsmälta. Jag fick bevittna Randleism och jag fick återigen se Kentucky slå ett krafthus. Hur?
Louisville har en fantastisk defensiv och så länge man kunde slita ned varannan retur var matchen i deras händer. Harrell och Mangok Mathiang kontrollerade just returtagningen såg det ljust ut. Randle låter sig dock inte kontrolleras. På en plan fylld av rutin är han trots sin ringa ålder den mest rutinerade spelaren. Han forcerar inget utan låter spelet komma till honom. Han har Caliparis förtroende och vet att han får tillbaka bollen lite senare när det behövs. Däremot är det imponerande att Kentuckys startfemma är så otroligt avgörande. Bänken är sällsynt skral. De är som vatten i Somalia. Nu har jag svårt att se hur många steg till som Randle orkar lyfta Kentucky. I nästa runda väntar trots alls ännu tuffare motstånd.
Louisville då? Jag gillar Pitinos försvarsmonster. Jag tycker Harrell är fantastisk. Jag beundras av den långsamme men ändå så effektive Hancock! Russ Smith är som Bingolotto. Han blandar och ger. I slutet av matchen fick han en avgörande roll. En tidig trea som ledde till poäng för Kentucky -4 och sedan en urnover som UK gör poäng på -8. Russ Smith har blivit mer av en passare jämfört med förra året, vilket är kul att se. Det ger honom bättre utsikter för framtiden, men spelsinnet är jag inte alls imponerad av. Spela point guard och avsluta matchen med två totala hjärnsläpp? jag tror därför att Smith kommer få en ganska tillbakadragen roll i NBA. Han är förvisso en fantastisk poänggörare, en grym försvarare men spelsinnet lämnar en del övrigt att önska!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar