Efter en julimånad full av flyttande är jag nu installerad i min nygamla stad. Allt är sig likt, och i det finns det något skönt men också en potential till förändring. Mitt första år som coach skrev jag en lista med saker som jag ville ha uträttatade som coach. Jag skulle säga att ungefär 20% av dessa mål inte alls stämmer överrens med vart jag står som person i livet generellt. Ett sådant mål som jag idag kan skratta lite åt är att jag skulle vilja kunna säkra en inkomst på coachandet. Ett annat var att jag ville ha en positivt vinst-/förlustförteckning. Det var mina två mål av mer pinsam karaktär. Ytliga och dessa kan jag inte längre ställa mig bakom, då de känns irrelevanta. I övrigt var målen väldigt spelarorienterade, vilket var lite roligt att se. Det betyder förhoppningsvis att jag trots min omognad tidigt hade en uns av den jag senare skulle bli. Den jag är idag.
På tisdag drar en ny säsong igång. Jag ska träffa delar av det som skall komma att bli Växjö Ravens damlag säsongen 2016/2017. Veckan därefter kommer hela truppen att ha anslutit och då har vi 26 träningar kvar innan säsongen drar igång med en bortamatch mot Borgholm Wings. Jag tänker inte skriva allt för mycket om vad som komma skall. Kanske fördömer laget mina och coachkollegornas filosofier och tankegångar, men utan att avslöja för mycket är målet att göra saker på rätt sätt. Var sak har sin tid, ni vet sådana där tråkiga klyschor som är väldigt sanna. Spelarna är i fokus och tanken är att vi skall skapa en stark kultur som fostrar och fostras av vanor som i sin tur föder en vinnande kultur och ekosystemet är igång.
OS-basketen är i full gång och jag har mäktat med två matcher. USA-Kina var imponerande. Trots att man inte kan spela försvar i NBA, fick matchen ungdomsbasketskaraktär. Intenistetskillnaden var diametral. Mest imponerade blev jag över Australiens spel som kändes mycket modernt och Warriorsinspirerat med öppna ytor för back- och slipcuts. Bogut är mästerlig att styra spelet från nyckeltoppen.
Däremot såg Frankrike riktigt risiga ut. De verkar inte kommunicera alls och kroppsspråket i time-outsen när matchen började lida mot sitt slut sände oroväckande signaler. Jag tror att det kan vara ett svårrott skepp just nu, men en match mot ett skitlag skulle kanske kunna vända allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar