Australien har en identitetsfaktor som uppstickarlag alltid har. Den där gnistan i blicken som genererar extra röstläge och rörelse i fötterna. Litauen brukar ha det. Jag har sett college-törnrosor ha det och Slovenien hade det för ett par år sedan. Detta är vad som fick David att fälla Goliath och vad som gör det så många gånger varje år.
Sedan slutar inte framgången där. Australien har något mer. De är ett mönsterexemplar av ledarskap och organisation. Under 90-talet var landet en halvslumrande gigant (landet är rätt stort) med spelare som Luc Longley i spetsen, men de senaste åren har basketen exploderat i landet och nu finns många spelare i NBA, Euroleague och collegelag.
Det häftiga med Australien är att det är deras organisation som till stor del gjort landet till en blivande supermakt. Australien har en akademi, där landets bästa idrottsutövare samlas och tävlar mot varandra. Australian Institute of Sports är som våra basketgymnasier, men de samlar de flesta idrotterna, de bästa spelarna och de för stunden bästa coacherna på samma plats. Det blir en kittel av utveckling!
Men nu kommer kanske det som jag imponerats mest av. De är analytiska. Igårnatt satt jag uppe och pratade med en coachkollega om Australiens makalösa spel. Vi är båda mycket intresserade av och imponerade över deras spel, attityd och organisation. Vi läste en rapport som förbundet satt ihop, där de fastslog att man sköt för dåligt i de internationella turneringarna. Därefter utvecklade de ett nationellt skottprogram. De analyserade läget sakligt och hittade en lösning på hur de skulle förbättras. De skjuter inte dåligt för att de har dålig fysik, utan för mentalitet, teknik, förberedelser etcetera behövde utvecklas. Sobra analyser leder alltid framåt, men dessa är svårfattade många gånger. Därför är åsiktspluralism viktigt, men alla måste ha en djup och mångfacetterad kunskapsbas som inte bygger på personens egna önskan om rätt och fel
Enighet är viktigt för att skapa styrka tillsammans, men detta är också ett hot. Många människor utgår från egna erfarenheter och hjärtefrågor för att analysera ett läge. Om du älskar fysik och styrketräning, så kommer förmodligen detta ges stor del i dina analyser av brister och liknande. Om flera kommer fram till samma förklaring finns det en fara i detta. Popovich säger att han avskyr människor som tycker som honom. Han måste ha någon som säger emot hela tiden. Winston Churchill drog det här ännu längre och anlitade en stab vars uppgift var att enbart kritisera alla hans beslut innan de offentliggjordes. Fenicierna fattade alltid två beslut. Ett på dagen och sedan söp de till på kvällen för att därefter diskutera samma fråga i onyktert tillstånd. På så vis fick de fler infallsvinklar på frågan.
Beslutsfattande måste vara sakligt och bygga på olika infallsvinklar, där ingen sätter sin stolthet eller sina egna visioner i centrum. Reliabilitet och validitet är avgörande för det som undersöks. Exempelvis kan en spelare vara för svag, eller så kanske det rör sig om tekniska brister i det praktiska utförandet? Har vi missat fotarbetet? Det är lätt att skylla på fysik i många gånger och ofta är detta fel. Rörlighet är imperativ i dagens basket. En stark core likaså, men mustiga armar tycks ha fått en allt för stor plats hos många. Spelet är mer komplicerat än så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar